Här kan du enkelt beställa en energideklaration för din fastighet och få hjälp av en certifierad energiexpert med högsta behörighet. Du kan även få hjälp med radonmätningar eller underhållsplaner. Fyll i kontaktmallen eller skicka ett mejl så kommer vi att hjälpa dig.
Vi har jobbat med byggtermografering och olika typer av temperaturmätningar i många år.
Termografering används ofta för att upptäcka köldbryggor, brister i isoleringen, fukt eller luftläckage i klimatskalet. Resultatet dvs. värmebilderna redovisas i en rapport respektive med hjälp av en ritning och är ett bra underlag när eventuella brister ska åtgärdas. Termografering utförs enl. SS-EN ISO 6781-1:2023.
Byggtermografering i praktiken
Våra uppdragsgivare är ofta bostadsrättsföreningar, fastighetsbolag och privatpersoner. Ofta blir vi kontaktade av våra uppdragsgivare när man upplever komfortproblem efter renoveringar eller ombyggnationer.
Det kan dock vara en mycket bra idé att beställa en termografering exempelvis i samband med en energibesiktning innan eventuella renoveringar har påbörjats. Då får man bra koll på var eventuella brister finns och kan åtgärder dessa i samband med renoveringen.

Ett annat exempel där vi använder oss av termografering för att hitta köldbryggor är t.ex så kallade skofria skolor. En skofri skola är en skola där eleverna och i vissa fall även skolpersonal tar av sig ytterskorna vid entrén. I en skofri skola definierar man en tydlig skogräns t.ex. med dekaler på golvet. Innanför skogränsen är det inte tillåtet att ha ytterskorna på sig. Zonen kallas för skofri zon. Elever som saknar inneskor eller tofflor går då i bara strumpor. Fötterna kommer då mer eller mindre i direkt kontakt med golvytan och värmen leds bort från fötterna vilket kan ge en obehaglig känsla. Samma sak gäller i skolor där elever ofta sitter på golvet.
I skofria miljöer är det generellt viktigt att säkerställa att golvet inte är för kallt. Med hjälp av en kontakttermometer kan man enkelt mäta golvtemperaturen. Om man känner till golvbeläggningens emissionstal eller kan fastställa det kan man också använda sig av termografin för att bestämma yttemperaturen på golvet.
En första tanke är att golvet måste ha en tillräckligt hög yttemperatur för att undvika komfortproblem, alltså att enbart yttemperaturen på golvet påverkar hur varmt eller kallt golvet upplevs vid fotkontakt. Det är dock bara delvis rätt. Även golvbeläggningen termiska egenskaper spelar en viktig roll.
Det känns mycket kallare att gå på golvmaterial respektive golvbeläggningar med hög så kallad värmeinträngningskoefficient. Egenskaper som golvmaterialets värmeledningstal, densitet och specifik värmekapacitet påverkar alltså komforten och värmekänslan vid barfotakontakt. Rätt val av golvbeläggning är alltså minst lika viktig i skofria miljöer.
Den danska professorn Bjarne W. Olesen har på 1970-talet gjort en komfortstudie i vilken han har undersökt hur olika människor upplever fotkomforten beroende på golvmaterial och golvtemperatur. Studien finns på nätet och kan laddas ner under följande länk:
(PDF) THERMAL COMFORT REQUIREMENTS FOR FLOORS OCCUPIED BY PEOPLE WITH BARE FEET.
Resultatet i studien visar att det krävs förhållandevis höga yttemperaturer för vissa golvmaterial som t.ex. betonggolv. Det skulle då alltså ofta krävas någon form av golvvärme för att kunna uppnå bra värmekomfort i skolbyggnader med klinkers eller betonggolv. Uppmätta golvtemperaturer måste alltså tolkas på rätt sätt och rapporter och rekommendationer måste syfta på att ge en helhetslösning där man tar hänsyn till både val av golvmaterial, köldbryggor och golvkonstruktion så som val av värme- och ventilationssystem samt byggnadens värmebehov under uppvärmningssäsongen.